Riksdagen har godkänt en lagändring som skär ner utkomstskyddets omfattning och begränsar rätten till förmån. En del av ändringarna träder i kraft i början av år 2024, medan andra börjar påverka förmånernas omfattning och rätten till förmån senare under årets gång.

Det är fråga om den första av två lagändringshelheter som påverkar utkomstskyddet. En andra regeringsproposition som påverkar utkomstskyddet ska överlämnas i februari 2024. Den senare lagändringshelheten medför att man inför nivågradering för dagpenningar och slopar åldersrelaterade undantag.

Självrisktiden förlängs i början av januari

Lagändringen medför att självrisktiden förlängs från fem dagar till sju dagar. Självrisktid avser antalet dagar i början av arbetslösheten, för vilka ingen inkomstrelaterad dagpenning betalas.

Även semesterersättningen börjar påverka rätten till inkomstrelaterad dagpenning från och med januari. Har du alltså tagit emot heltidsanställning som fortgår över två veckor och anställningen upphör, periodiseras utbetalad semesterersättning.

Periodisering av semesterersättning och självrisktid löper inte parallellt. Självrisktiden börjar när den eventuella periodiseringen av semesterersättning har löpt ut.

Barnförhöjningar och skyddsdel slopas i april

Betalning av utkomstskyddets barnförhöjning slutar i början av april. Nästa år betalas alltså barnförhöjning endast för januari till mars.

I början av april slopas och skyddsdelen på 300 euro i förvärvsinkomst. Skyddsdelen avser att man som mottagare av utkomstskydd kan förtjäna 300 euro utan att lön eller förtagarinkomst påverkar dagpenningen. När lagändringen har trätt i kraft minskar arbetsinkomsten utkomstskyddet med 50 cent per euro för hela förvärvsinkomstens del.

Utkomstskyddets indexhöjning slopas

Riksdagen har också godkänt en lagändring som medför att indexhöjningarna fryses för åren 2024-2027. I samband med det inkomstrelaterade utkomstskyddet betyder det här att utkomstskyddets grunddel och vändpunkt förblir på 2023 nivå.

Så här träder lagändringarna i kraft:

Självrisktiden är sju dagar ifall självrisktiden börjar 1.1.2024 eller senare.

Semesterersättning förhindrar betalning av inkomstdagpenning för en viss tid, ifall semesterersättning betalas på grund av arbetsförhållande som har slutat 1.1.2024 eller senare.

Ingen barnförhöjning betalas för arbetslöshetsdagar som infaller 1.4.2024 eller senare.

Ingen skyddsdel beaktas vid uträkning av dagpenning, ifall ansökningsperioden för dagpenning börjar 1.4.2024 eller senare.

Barnförhöjningens belopp sänks 1.1.2024

I år gjordes en extra höjning i utkomstskyddets barnförhöjning. Den här extra höjningen slopas i början av 2024.

Riksdagen har godkänt en lagändring som medför att indexhöjningarna fryses till för åren 2024-2027. Av den här anledningen görs ingen sedvanlig indexhöjning i barnförhöjningarna i början av året. Betalning av barnförhöjning slopas helt 1.4.2024.

År 2024 är den lägsta möjliga årsarbetsinkomsten i pensionsförsäkringen som tjänar in företagares arbetsvillkor 14 803 euro. År 2023 var miniminivån 14 088 €/år. 

Om din FöPL-inkomst understiger den nedre gränsen på 14 803 euro för arbetslöshetsersättning på grund av en skillnad i avrundningsregeln mellan pensionsförsäkringsbolaget och kassan, kommer detta inte att påverka din arbetslöshetsersättning.

1.8.2022 görs en extra indexjustering som berör till folkpensionsindex bundna sociala trygghetsförmåner. På grund av detta stiger bland annat dagpenningens belopp från 34,50 euro till 35,72 euro.

Den här extra justeringen berör förutom grunddagpenningen också beloppen för grunddagpenningens förhöjningsdel, arbetsmarknadsstödet, arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel och barnförhöjningarna. Så stiger också beloppen för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, alterneringsersättning, startpenning och rörlighetsunderstöd. Indexjusteringen höjer alltså beloppet för grunddelen som motsvarar grunddagpenningen, med hjälp av vilken också inkomstdagpenningen beräknas.

Indexjusteringar görs vanligen vid årsskiftet. I våras godkände riksdagen emellertid ett lagförslag som medför att till folkpensionsindex bundna socialförmåner höjs med 3,5 % nu i augusti. Syftet med den här extra indexjusteringen är att trygga förmånstagares betalningsförmåga under tilltagande inflation.

Tabellen nedan visar hur förmånernas nivåer, belopp och avdrag ändras från och med början av augusti. Mera information finns t.ex. på statsrådets webbsidor.

I början av maj träder en lagändring i kraft, som påverkar en arbetslös arbetssökandes skyldighet att söka jobb. Ändringen ökar också TE-byråns tjänster och kontakter samt förkortar karensen.

Lagändringen har kallats för den nordiska modellen för arbetskraftsservice och den nya kundservicemodellen. Ändringarna träder i kraft 2.5.2022.

Det nya kravet är fyra jobbansökningar i månaden

Genom lagändringen måste den arbetssökande söka minst fyra jobb under granskningsperioden på en månad. Jobbsökningen rapporteras regelbundet i TE-byråns nättjänst. Rapporteringsperioden är i allmänhet en månad.

Som jobbansökningar räknas ansökningar om lediga platser, öppna jobbansökningar, kontakter med arbetsgivare samt andra liknande åtgärder som syftar till sysselsättning. Den beräknade varaktigheten för arbetet måste vara minst två veckor och arbetet måste vara sådant som man rimligen kan förväntas bli anställd för.

Målet med fyra jobb är inte absolut, det kan göras mer flexibelt när det inte finns tillräckligt med jobb att söka. Antalet lediga platser som var och en ska söka registreras i den sysselsättningsplan som upprättas tillsammans med TE-byrån eller försöket med sysselsättning i kommunerna*.

På grundval av bland annat permittering, deltidsanställning eller studier kan man göra undantag i skyldigheten att söka jobb:

• Skyldigheten att söka jobb gäller permitterade personer efter det att permitteringen har pågått i tre månader. Därefter är de som är helt permitterade vanligtvis skyldiga att söka arbete på samma sätt som arbetslösa.
• Efter tre månader måste personer som är permitterade på deltid vanligtvis söka ett arbete under en period på tre månader.
• Deltidsanställda måste vanligtvis söka ett jobb under en tremånadersperiod.
• En person som genomför självständiga studier måste vanligtvis söka tre jobb under en tremånadersperiod.

Skyldigheten att söka arbete kan helt frångås, till exempel när man anser att en anställning på den öppna arbetsmarknaden inte är möjlig. I sådana fall kan personen ha mer nytta av andra stödtjänster.

I samband med lagändringen begränsas också TE-byråns eller kommunförsökets användning av obligatoriska jobberbjudanden. Jobb kan fortfarande erbjudas, men det är inte obligatoriskt att söka det föreslagna jobbet i alla situationer om personen annars har uppfyllt skyldigheten att söka arbete.

Fler TE-byråmöten i fortsättningen

Från och med maj hålls det första mötet, dvs. den första intervjun med TE-byrån eller kommunförsöket inom fem arbetsdagar efter det att jobbsökningen inletts. Därefter förs diskussioner om jobbsökning vanligtvis varannan vecka under tre månaders tid. Efter tre månader avbryts diskussionerna om jobbsökning i tre månader, varefter diskussionerna återupptas. Förutom regelbundna diskussioner om jobbsökning kan man ordna fler möten efter kundens behov.

Syftet med diskussionerna om jobbsökning är att stödja sökandet av jobb, att styra arbetssökanden till lämpliga arbetstillfällen och nödvändiga tjänster.

Undantag från antalet diskussioner om arbetssökning kan göras till exempel när arbetslösheten är mycket kortvarig eller när personen har blivit permitterad, har blivit deltidsanställd, studerar självständigt, är på arbetsprövning eller har ett lönesubventionerat jobb.

Karensen på tre månader tas ur bruk

Med lagändringen förkortas utkomstskyddets tid utan ersättning det vill säga karensen. Lagändringen påverkar framför allt den långa karensen. Karensen på 90 dagar avskaffas helt och i framtiden kommer den längsta perioden utan ersättning att vara 45 dagar.

Dessutom kommer man att ta införa en anmärkning. I situationer som gäller utarbetande, underhåll och genomförande av en sysselsättningsplan resulterar den första försummelsen inte i någon karens, utan en anmärkning. Om man har flera försummelser under ett år, införs en karens vars längd beror på antalet försummelser, såvida inte personen har ett giltigt skäl för sitt förfarande.

Om en person säger upp sig eller vägrar att ta emot ett arbete som arbetsgivaren erbjudit, används inte en anmärkning. I sådana fall införs karens redan från den första uppsägningen eller vägran.

Även om karensen på tre månader avskaffas, kan utkomstskyddet gå förlorad i vissa situationer även i fortsättningen. Påföljden kallas skyldighet att vara i arbete. Skyldighet att vara i arbete innebär att en person måste arbeta en viss tid innan personen får tillbaka rätten till utkomstskydd. Efter maj kan man införa skyldighet att vara i arbete när en person försummar aktiviteter som anknyter till sysselsättningsplanen eller vägrar att ta emot ett obligatoriskt jobberbjudande minst fyra gånger under ett år.

Mer information

TE-byråerna och kommunförsöket ger mer information om de nya skyldigheterna och lagändringens inverkan på tjänsterna för arbetssökanden.

Riksdagen har tagit beslut om temporära ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I enlighet med ändringarna betalas utkomstskydd från och med första arbetslöshetsdagen, alltså utan 5 dagars ersättningslös självrisktid. FPA kan dessutom betala arbetsmarknadsstöd till företagare under pågående företagsverksamhet.

Lagändringarna påverkar förmånsrätten under tidsperioden 1.1.-28.2.2022.

Självrisktid

I enlighet med lagändringen startar betalningen av inkomstdagpenning från och med första arbetslöshetsdagen, alltså utan fem dagars ersättningslös självrisktid. Normalt tillämpas vid arbetslöshetens början en självrisktid på fem dagar, under vilken inget utkomstskydd betalas. Arbetar personen i fråga delvis löper självrisktiden utgående från arbetslöshets- och permitteringsdagarna.

Ändringen som påverkar självrisktiden tillämpas ifall självrisktidens första dag infaller under tidsperioden 1.1.-28.2.2022.

Man ska beakta att ändringen inte berör situationer, där självrisktiden har börjat redan i december eller tidigare, även om en del av självrisktiden infaller i januari och februari. Likaså kan utkomstskydd också betalas under självrisktid som infaller i mars eller senare, så länge den första självriskdagen har varit inom februari.

Företagares arbetsmarknadsstöd

I enlighet med lagändringen kan företagare få arbetsmarknadsstöd från FPA, ifall inkomsterna från företagsverksamheten har minskat på grund av coronan. Förutsättning för beviljande av arbetsmarknadsstöd är att gränsinkomsten 1 104 euro per månad per person som arbetar i företaget i företagarställning uppfylls.

Förmån kan betalas retroaktivt

Har arbetslösheten börjat 1.1.2022 är det möjligt att personen i fråga redan har fått sitt första beslut om inkomstdagpenning. I samband med beslutet kunde man då inte betala förmån under självrisktiden, eftersom lagändringens behandling har varit på gång. Återstående ersättning för självrisktiden betalas när lagändringen har fastställts. Arbetslöshetskassorna ombesörjer automatiskt retroaktiva betalningar utan särskild begäran.

FöPL-arbetsinkomsten ligger till grund för företagares pension och övrigt socialskydd. År  2022 är den lägsta möjliga årsarbetsinkomsten i pensionsförsäkringen som tjänar in företagares arbetsvillkor 13 573 euro; år 2021 var miniminivån 13 247 €/år. Var arbetsinkomsten som låg till grund för din pensionsförsäkring (FöPL eller LFöPL) förra året 13 247 € eller lägre, höjdes arbetsinkomsten i ditt pensionsförsäkringsbolag inte automatiskt till utkomstskyddets miniminivå 2022, 13 573 €/år, utan blev efter indexhöjningen fortfarande en aning under den summan. Kontakta ditt pensionsförsäkringsbolag för att få din pensionsförsäkringsnivå uppdaterad för år 2022.

Finansinspektionen har fastställt Företagarkassans förslag till medlemsavgift för år 2022. I enlighet med förslaget är medlemsavgiften nästa år 2,1 % av andelen av årsarbetsinkomsten som överskrider 5 800 euro. Så nästa år är Företagarkassans skatteavdragsgilla medlemsavgift som lägst 13,60 euro per månad, d.v.s. 163,23 euro per år.

Enligt Företagarkassans kassachef Merja Jokinen kunde medlemsavgiften sänkas tack vare lägre arbetslöshet och kassans positiva ekonomiska utveckling. Bland Företagarkassans medlemmar ökade arbetslösheten under coronatiden inte i enlighet med de värsta scenarierna, och även på allmän nivå har arbetslöshetsgraden vänt om till tydlig nedgång. Just nu ligger arbetslöshetsgraden på samma nivå som under den senare delen av år 2019 innan coronapandemin började.

”De ekonomiska prognoserna för år 2022 är rimligt bra, så vi väntar oss inte att arbetslösheten i någon märkbar utsträckning ska stiga under nästa år, säger Merja Jokinen. 

Merja Jokinen betonar också att kassans ekonomi står på stadig grund. ”Vi har systematiskt arbetat på att stärka kassans likviditet till en nivå, där en överraskande uppgång i arbetslöshet inte  utgör tryck att höja medlemsavgiften på kort sikt, säger Marja Jokinen.

”Vi försöker också hålla medlemsavgiften på en så stabil nivå som möjligt, så att medlemmarna inte ställs inför överraskande årliga höjningar, säger kassachefen.

Enligt Merja Jokinen utvärderar kassan alltid noggrant möjligheterna att sänka medlemsavgiften, så att man inte genast tvingas höja den igen följande år. ”Coronatiden var exceptionell och medförde osäkerhet, men vi litar på att vi så småningom går emot normalare förhållanden.”

Nedre gränsen för företagares utkomststöd höjs

Den nedre gränsen för företagares utkomstskydd ändras också nästa år på grund av att lönekoefficienten ändras. I fortsättningen är den nedre gränsen för årsarbetsinkomst som tjänar in företagares arbetsvillkor 13 573 euro per år. Det vill säga att man som företagare omfattas av utkomstskyddet och kan försäkra sig i Företagarkassan, ifall arbetsinkomsten som ligger till grund för pensionsförsäkringen (FöPL- /LFöPL-arbetsinkomst eller företagets delägares ArPL-lön) är minst 13 573 euro per år.

Exempel på arbetsinkomst, medlemsavgift och dagpenning år 2022

I enlighet med ovannämnda av Finansinspektionen tagna beslut är medlemsavgiften för inkommande år alltså 2,1 procent av andelen av årsarbetsinkomsten som ligger till grund för arbetslöshetsförsäkringen som överskrider 5 800 euro. Hur kan man lättast själv ta reda på vad man ska betala i medlemsavgift? Räkneformeln är enkel.

Exempel: Är årsarbetsinkomsten 20 000 euro, avdrar man först ovanstående summa, 5 800 euro. Då får man 14 200, och en kort uträkning visar att 2,1 procent av 14 200 är 298,20. Så vid en årsarbetsinkomst på 20 000 euro är den årliga medlemsavgiften 298,20 euro. Medlemsavgiften är avdragsgill i den personliga beskattningen.

Grunddagpenningens andel av kassans dagpenning är 34,50 euro. Personer som får arbetslöshetsdagpenning och försörjer barn under 18 år får dagpenning plus barnförhöjning. Barnförhöjningens belopp är 5,41 euro för ett barn, sammanlagt 7,95 euro för två barn och sammanlagt 10,25 euro för tre eller flera barn.

Utkomstskyddets skyddsdel höjdes genom temporär lagändring till 500 euro i juni 2020. Från och med början av december återgår skyddsdelens belopp till 300 euro. Ändringens ikraftträdande är kopplat till ansökningsperiodens startdatum. Det här betyder att skyddsdelen är 500 euro ifall ansökningsperioden börjar senast 30.11.2021. För ansökningsperioder som börjar 1.12.2021 eller senare är skyddsdelen 300 euro (279 € per fyra veckor). Skyddsdelen avser andelen av lön som förtjänas i deltidsarbete eller ströjobb eller i inkomst från företagsverksamhet som bisyssla, som inte påverkar inkomstdagpenningen. För lön som överskrider skyddsdelen minskar lönen dagpenningens belopp med 50 cent per löneeuro. Mera information om jämkad dagpenning.

Rörlighetsunderstödets villkor återgår till normal nivå

Man kan få rörlighetsunderstöd ifall man som arbetslös tar emot arbete på en ort som ligger långt ifrån den nuvarande bostadsorten. Rörlighetsunderstödets belopp är 726-1 045 euro per månad. Understöd betalas högst två månader.

Rörlighetsunderstödets villkor för arbetsresans längd, tur och retur, har genom temporär lagändring förkortats från tre timmar till två timmar. Ändringen gäller heltidsarbete. Vid deltidsarbete har arbetsresevillkoret redan tidigare varit två timmar. Villkoret två timmar uppfylls när den enkelriktade arbetsresan är över en timme.

Villkoren för rörlighetsunderstöd återgår till normal nivå, och vid heltidsarbete krävs igen arbetsresa på tre timmar från och med början av december. Ändringens ikraftträdande är kopplat till arbetsförhållandets startdatum. Vid heltidsarbete kan man få rörlighetsunderstöd på grund av arbetsresa som överskrider två timmar, ifall arbetsförhållandet börjar senast 30.11.2021. Börjar arbetsförhållandet 1.12.2021 eller senare är arbetsresevillkoret åter tre timmar. Mera information om rörlighetsunderstödet: https://yrittajakassa.fi/sv/tietopankki/forutsattningar-for-rorlighetsunderstod/

Riksdagen har godkänt lagändringarna som medför att utkomstskyddets förhöjda skyddsdel, rörlighetsunderstödets lättade villkor och företagares rätt att få arbetsmarknadsstöd under pågående företagsverksamhet fortgår till slutet av november.

Förhöjd skyddsdel betyder att personer som får inkomstdagpenning kan förtjäna 500 euro per månad (465 euro per ansökningsperiod på fyra kalenderveckor) utan att lönen påverkar dagpenningen. För 500 euro överskridande del minskar lönen dagpenningen med 50 cent per löneeuro. Utan förhöjning är den förhöjda skyddsdelen 300 euro per månad.

I enlighet med lagändringen gäller den förhöjda skyddsdelen 500 euro ansökningsperioder som börjar senast 30.11.2021. Vid ansökningsperioder som börjar 1.12.2021 eller senare är skyddsdelen 300 euro.

Du kan använda vår räknare för att uppskatta hur deltidsarbete eller ströjobb påverkar din dagpenning.

Räknaren beaktar hur skyddsdelen 500 euro och lön som överskrider skyddsdelen påverkar dagpenningen samt maximi- och minibeloppens påverkan. Maximibelopp betyder att det sammanslagna beloppet av dagpenning och löneinkomst inte kan överskrida lönen som ligger till grund för dagpenningen. Minimibelopp betyder att inkomstdagpenningen alltid minst ska motsvara beloppet som skulle betalas i grunddagpenning från FPA.

Rörlighetsunderstödets resetid är fortsättningsvis två timmar

Man kan få rörlighetsunderstöd ifall man som arbetslös tar emot arbete som är beläget långt borta från den stadigvarande bostadsorten. Rörlighetsunderstödets belopp är 726-1 045 euro per månad och understöd betalas för högst två månader.

Rörlighetsunderstödets arbetsresevillkor tur och retur har i och med den temporära lagändringen förkortats från tre timmar till två timmar. Ändringen gäller heltidsarbete. Vid deltidsarbete har arbetsresevillkoret redan tidigare varit två timmar. Arbetsresevillkoret två timmar uppfylls när den enkelriktade arbetsresan är över en timme.

I enlighet med lagändringen kan man vid heltidsarbete få rörlighetsunderstöd på grund av arbetsresa på över två timmar, ifall arbetsförhållandet börjar senast 30.11.2021. Börjar arbetsförhållandet 1.12.2021 eller senare är arbetsresevillkor åter tre timmar.

Mera information om rörlighetsunderstödet: https://yrittajakassa.fi/sv/tietopankki/forutsattningar-for-rorlighetsunderstod/

Utbetalningen av arbetsmarknadsstöd för företagare fortsätter till 30.11.2021

I enlighet med den temporära lagen kan företagare få arbetsmarknadsstöd från FPA även om företagsverksamheten fortgår och förtagets intäkter har minskat som följd av pandemin. Man kan få arbetsmarknadsstöd ifall intäkterna från företagsverksamheten på grund av pandemin är under 1 090 euro per månad.

Har företagsverksamheten lagts ned eller företagsverksamheten är en bisyssla, och personen i fråga är medlem i en arbetslöshetskassa, kan hen i stället för arbetsmarknadsstöd få inkomstrelaterad dagpenning.

Betalning av såväl arbetsmarknadsstöd som inkomstdagpenning förutsätter att man anmäler sig som arbetssökande på TE-byråns nättjänst. Förmån kan ansökas retroaktivt för hela tre månaders tid, men kan beviljas bara för tidperioder under vilka sökande har varit anmäld på TE-byrån.

Mera information om företagares arbetsmarknadsstöd: https://www.kela.fi/web/sv/aktuellt-privatpersoner/-/asset_publisher/M6wYRe4QRiL1/content/utbetalningen-av-arbetsmarknadsstod-for-foretagare-fortsatter-till-30-11

I juni ordnade Företagarkassan för sjätte gången en webbtävling, där man sökte Finlands modigaste företagare. Enligt kassachef Merja Jokinen ville man hitta en modig, idérik och okuvlig kämpe, som inte ger upp, tröttnar eller lyssnar på skeptikernas avtrubbande åsikter. Inte ens i coronatider. Bluesmusikern och företagaren Erja Lyytinen har agerat som ansikte för kampanjen.

– Tävlingen samlade över hundra välmotiverade förslag, men den här gången ville vår tävlingsjury belöna en företagare som på ögonblickets ingivelse blev osthandlare, precis innan coronan slog till. Hon gjorde det för att hon ville att ostbutiken i Gamla Saluhallen i Helsingfors skulle få fortsätta. Hennes modiga inställning, kreativitet, uthållighet och innovationsförmåga övertygade vår jury. Årets modigaste företagare är Laura Salonen, Juustoansa Oy, säger Merja Jokinen, och fortsätter  

– Laura satsar fullt på det hon håller på med och inte ens coronan kunde rubba hennes järnhårda inställning. Hon ställde bl.a. upp med osttaxi, och lyckades hålla företaget flytande när kunderna försvann till följd av förra årets coronarestriktioner.

Laura Salonen – numera Sjundåbo – driver en stenfotsbutik och blev väldigt rörd och glad när hon fick veta att hon hade blivit vald.

– Det här var en fin överraskning. Det känns förstås bra att få utmärkelse för sitt arbete, även om jag inte hade väntat mig det, säger den lyckliga vinnaren.

– De senaste 1,5 åren som företagare har bjudit på tuffa tider – coronan slog till och påverkade kundernas beteende. Min vardag som företagare har krävt enorma satsningar på nyutveckling, snabba reaktioner, prövning, ibland till och med i lite äventyrlig anda, massor av arbete, åtaganden och misslyckanden likaså. Jag har trots allt försökt gå framåt i positiv anda, även om det har varit psykiskt påfrestande, säger Salonen.

Ett hopp ut i det okända

Laura Salonen startade som företagare i en helt annorlunda världssituation, och att hoppa in på en ny bana och bli företagare var redan en stor livsomställning i sig. Gamla Saluhallen i Helsingfors hör till stadens mest kända besöksplatser för turister och bofasta likaså, och är därför en väldigt krävande plats för en ny företagare.

– Det såg så lovande ut vid starten att jag efter drygt två månader flyttade Juustoansa till en dubbelt större men dyrare butikslokal. Coronan slog till precis när jag hade fått min verksamhet i gång på riktigt. Jag försöker låta bli att oroa mig för att misslyckas och jag vågar testa allt möjligt. Det underlättar att man som företagare ansvarar bara för sig själv när man prövar olika saker. Därför kan jag förverkliga de galnaste idéerna utan större kommittébetänkanden, säger Salonen, och fortsätter.

– Sociala medierna har varit livsviktiga för Juustoansa och för mig personligen när jag har byggt upp företagets varumärke och välkändhet. Juustoansas some-samfund har också stöttat mig under psykiskt tunga perioder och jag upplever samfundets medlemmar som en sorts sparrare som ger direkt feedback.  Juustoansas fans är lika med Juustoansa. Vårt goodwill brand och samfundet har klarat av coronatiden tillsammans hand i hand, säger Salonen med känsla i rösen.

Arbetsmotivation ur företagarverksamheten

Innan hon blev företagare arbetade Laura Salonen som alltiallo inom medie- och kommunikationsbranschen. Hon var rädd för att misslyckas och levde bara för sitt arbete.

– I mitt f.d. liv, alltså före Juustoansa, var jag hela tiden upptagen, trött och stressad – och värst av allt, aldrig riktigt närvarande någonstans. Jag var rädd för att misslyckas. Jag tänkte alltid på framtiden eller grubblade på vad som har varit, men var aldrig närvarande i nuet.

– Då levde jag för mycket för arbetet. Jag funderade inte just på mitt liv, mest bara på mitt arbete. Som företagare har jag fått ett mera balanserat liv. Jag är lycklig över den här karriären och arbetet jag får göra. Jag känner mig mycket privilegierad över att få glädja andra i mitt arbete.

– Ett stort tack för den här utnämningen och för möjligheten att arbeta som företagare går till min familj. Utan dem hade jag nog kanske gett upp när det var som svårast. Nu ser jag varje morgon fram emot att få arbeta för mitt företag och mina anställda i ett stimulerande klimat. Så där lagom djärvt, eftersom utnämningen ju kräver sitt, säger Laura Salonen, lycklig vinnare av titeln Modigaste Företagaren 2021, med glimten i ögat.

I årets tävling ville Företagarkassan också ge hederserkännanden till inspirerande företagare. Hederserkännandena gick till följande:

MiiaMatilda Oy

Taina Joki-Sipilä

Reijo Joki-Sipilä

Piece Of Jeans Oy

Moona Kansanen